Tillander Romberg

Den elfte maj, var en stor dag för min bästa vän. Just denna dag fyllde hon år! Istället för att säga grattis, som jag naturligtvis också har gjort, tänkte jag berätta lite intressanta saker om mig. Ja, och om Kicki förstås.

I torsdags när vi jobbat klart och ätit oss mätta på vår prao, gick vi ner till stranden vid Scandic. Vi låg och solade, vad annars liksom? Sedan gick vi och satte oss på en bänk och pratade. Jag tror att det är vår tänkarbänk, precis som Nalle Puh har. Istället för att tänka på honung satt vi och tänkte på när vi egentligen blev så bra vänner.

Det var inte i början av sjuan. Just då var vi inte alls så bra kompisar. Visst, vi gick i samma klass, men vi var inte så tajta som nu. Jag var mest med Linnéa, och Kicki med Anna. Jag vet inte hur det blev så, men jag började vara med Anna och Kicki. Efter ett tag var det vi fyra, jag, Kicki, Anna och Lisa. Första gången jag var med Kicki, bara vi två, på kvällen tittade vi på skräckfilm och drack Blåbär-Limeläsk. Den läsken kommer för alltid smaka One missed call.

I alla fall, jag orkar inte berätta allt, blev jag och Kicki bättre och bättre vänner. Jag tror att det är riktig vänskap. Inte sådan där vänskap då man överger varandra för att man tröttnat på varann. Vi kommer vara kompisar väldigt länge. Det lovar jag.

Vi har många likheter. Vi har samma humor, älskar att gå på stan, tänker på samma saker och sover till och med likadant. Ibland kan vi säga; - Vad tänker du på? Och båda svarar mat.

När jag har berättat det här är det lika bra att fortsätta att berätta om hur vi tränar. Jag tränar mest, mycket Friskis och springer mycket. Nej, för att vara helt sanningsenlig borde jag nog berätta att Kicki tränar mer. Jag överdriver väl inte direkt träningen om man säger så. Båda två skulle kunna bli tjocka. Det skulle inte vara något problem alls. Mums, tänker jag när jag ser en glass framför mig. Det är inte så att vi äter så mycket att vi skulle kunna bli feta, mer att vi känner hur härligt det skulle vara att äta jättemycket. Jag kanske inte ska gå in så mycket mer på det här, jag ville bara berätta att vi är lika varandra.

?-         Vår humor är SÅ dålig!

?-         Vi har världens sämsta humor!

Jag hatar verkligen när folk säger så. Typiskt fjortisar att säga så tycker jag. Därför skulle jag vilja kalla vår humor töntig. Vi gör konstiga röster och lever oss in i andra personer. Det låter ganska tråkigt, och jag förstår om man inte skrattar. Nej, egentligen gör jag inte det. Vår humor är jätterolig. Därför känns det lite tungt att erkänna för mig själv en sak som vi kom på när vi satt och tänkte. Vi kommer aldrig hitta en kille med samma humor! Visst låter det sorgligt? Tänk vad mycket ni missar. Alla timmar inne i disken när vi praoar. Vi är inte seriösa många stunder kan jag tala om.

Som jag sa är vi väldigt ofta oseriösa. Det gäller alltså att inte prata för högt med de töntiga rösterna utomhus. Det gör vi ändå. Typ, ungefär, cirkus, liksom, kanske, typ - en vanlig mening. Eller så hör man ofta: - Herregud Jesus Alabama. Mest från min mun. Med töntig röst. Lite östgötsk dialekt såklart.

Ibland tänker jag: Jag undrar vad folk tänker om oss. Till exempel när vi sitter på en bänk helt tysta. De är nog inte så bra kompisar, verkar inte ha så kul tillsammans. Sanningen är den att vi känner varann så väl att det är helt normalt att sitta helt tysta. Till exempel satt vi i Bovallsstrand på en bänk på kvällen, blundade och sade inte ett ord. Vi är inte alltid så tysta, men vi kan upptäcka att vi har suttit och inte sagt någonting alls. Det är skönt att slippa hitta på något intressant att säga. Vi har nog sagt det mesta, så det finns inte så mycket mer att säga ibland.

Vi har aldrig bråkat.

?-         Om man är äkta vänner tål man att bråka mycket.

?-         Riktiga vänner bråkar hela tiden.

?-         Man är inte vänner om man aldrig bråkar.

Nej, tycker jag. Det är inte sant. Antagligen kommer vi ha ett rejält gräl någon gång. Vara jättearga på varann. Jag längtar inte direkt till det. Just nu känns det mer som att vi är arga tillsammans. Mot alla andra, nejdå, vi är inte arga på er alla. När jag fortsätter tänka förstår jag att det måste betyda att vi är som en person. Det är vi nog inte, men kanske som två personer som fungerar som en. Fast lika smarta och snygga som tio.

Just nu ser jag fram emot sommaren. Både jag och Kicki har lätt för att bli bruna, och vi älskar att sola. I alla fall har jag upptäckt att jag är helt beroende av solen. Inte bara att det är varmt och för att man blir brun, utan även för att jag mår så mycket bättre när det är ljust.

I sommar kommer det att bli Tinnis, poolen och Tofta. Vi ska nämligen åka till Gotland i slutet av sommaren. Förra året åkte jag och Lisa dit, och jag hoppas att vi kommer ha lika roligt där som förra sommaren. Karin och Kicki HJÄRTA sommar.

Det finns mycket mer att säga, men för att orka läsa det skulle man behöva tio stycken stora glas latte. Helst med hjärtan i skummet (jag och Kicki är proffs.) 

Så nu vill jag bara säga

Grattis på födelsedagen, och jag vill vara din bästa vän i hundrade år!

Karin